mittlivmedbebis

Tråkigt, tråkigt väder, men då lockar datorn desto mer.

Robin har somnat sin förmiddagslur hängandes på min rygg. När jag märkte att han var trött satte jag honom i bärselet och började damsuga (trots att jag damsög igår kväll) och då somnar han inom 1 minut, fungerar klockrent. Ska försöka dra ner lite på amningen tänkte jag, så det inte blir värsta chocken sen efter sommaren då jag tänkte sluta amma och då är det ju andra sövningsmetoder än amning som gäller. Det har dessutom utvecklats så att han somnar snabbare, sover mycket bättre och längre om jag inte ammar honom till sömns utan han får somna i vagnen eller i bärselet.

Idag är det sista dagen på öppna förskolan innan den stänger för sommaren. Trist, just som Robin verkligen börjar älska att hänga där och verkar behöva leka av sig lite, men å andra sidan är det ju sommar och han kan få träffa sina polare och hänga i lekparker och dylikt istället.

Igår var vi på bvc på förmiddagen och vägde Robin för att kolla så att han går upp i vikt ordentligt efter sjukhusvistelsen då han rasade lite i vikt. Och han hade gått upp nästan ett halvkilo sen vi var där sist,, utan att ha växt något på längden, så det var en bra viktuppgång. Robin fick äta sin lunch på bvc där de har både mikro och barnstol, mycket bra. Sen somnade han på vägen hem (i regnet) och vaknade inte förens nästan 2,5 timme senare. Och då klämde han en hel stor barnmatsburk med fruktyoghurt, det gjorde han igår också, men annars är det inte många ggr det hänt att han ätit så mycket på en gång. Men jag vill ju gärna att han ska börja äta lite mer vid varje måltid så han inte behöver äta så ofta som han gör (ca varannan timma). Och när jag drar ner på amningen verkar det fungera bättre.

När Robin vaknat kom An-So och sen efter en stund även Maja förbi med sina barn, så fick barnen leka av sig och vi fika och snacka av oss. Och Rasmus gick omkring med Robins gåvagn (Robin själv är för vinglig för att gå själv med den).  Och An-So försökte få Rasmus att stå utan stöd, med varierande framgång, men så helt plötsligt så går den lilla busungen flera steg för att ta sig till en lockande Maja och sen fram och tillbaka flera gånger. I början liksom sprang han flera steg medans han nästan föll framåt, men ju säkrare han blev desto långsammare gick det med riktiga ordentliga balanserade steg. Fasiken vad häftigt att se. Men de flesta ungar brukar ju börja med nåt lite travande steg och sen två, tre och så vidare, men Rasmus han började med flera på en gång och mycket snart kommer han nog knata omkring helt själv.



Jag höll på det här inlägget lite så Ann-So skulle få en chans att skriva först om sin pluttis framsteg ifall någon av hennes läsare skulle irrat sig till min blogg via länk från henne. Så nu är det alltså kväll.

Vi hade en rolig dag på öppna förskolan och fick sen promenad sällskap på vägen hem av Ann-So och då började solen skina, vi har faktiskt lyckats med det konststycket många gånger att få solen att titta fram just när vi går ut, förutom en gång då det typ började hagla istället..

Amningen gick bra, endast en amning under hela dagen. Men det innebar mycket avledande manövrar för att få honom att tänka på annat.

Nu är det tack och god natt!