mittlivmedbebis

Robin har verkligen nån grej för sjuksystrar. Vi har ju fått hemsjukvård i några dagar i väntan på att bli utskrivna från saccsha som vi då faktiskt inte är ännu, utan fortsätter bara vården hemma istället. Och Robin  blir så glad när de kommer och undersöker honom. Han lyfte glatt fram armarna och ville komma upp i sjuksysterns famn igår, efter hon varit hos oss i typ 5 minuter och skulle sen dit flera gånger. Det var en ny idag, då den andra var hemma med sjukt barn idag och Robin gillade henne med. Men hon såg inte hans försök att sträcka sig mot henne, så han fick nöja sig med att snacka med henne sittandes på bordet.

Han håller på att dra sig upp till stående från sittande mot oss, men inga försök på möbler ännu. Igår lyckades han sätta sig tre gånger i rad från stående i krypställning, men bara när jag ställt honom i krypställning (med tanken att han skulle öva på att krypa, inte sätta sig), men han verkar inte fatta att han ska ta sig upp i krypställning för att kunna sätta sig, åh andra sidan är det väldigt nära att han drar sig upp till sittandes när han ligger på rygg, liksom som en sned sittups med ena handen i golvet, men han behöver lite stöd för foten för att orka. Ligger han på skötbordet lirkar han ín foten under min eller Jimmys arm, så han kan sätta sig ;)

Men ikväll hände det äntligen, han har fattat hur man tar sig framåt. Han har börjat åla! Så mycket som han har hållt på att ställa sig i krypställning trodde jag faktiskt att han skulle strunta i ålandet och börja krypa direkt den dagen han kom på det, men nu var det ändå ålandet som kom. Och med pappas mobil som morot så kämpade han sig framåt. Än så länge är det väldigt ansträngt, men snart går det nog undan.

Idag träffade vi lite mammor från föräldragruppen och gick tillsammans till Aspuddens lekpark där vi la ut picknickfiltar, fikade och gungade barnen. De ska tydligen ha lite djur där, men det blev aldrig av att vi gick och tittade på dem.

Jimmy har varit hemma sjuk igår och idag och med honom som kunde hålla ett öga på Robin passade jag på att baka en kladdkaka till picknicken imorse. Onyttigt och gott!

Rasmus och Olivia kröp för fullt. Elna ålade, det var bara Robin och lilla Norton som inte kunde ta sig nån vart, eller Robin kan ju rulla fram, men brukar inte ta sig några längre sträckor så. Men han spanade storögd in hur de andra gjorde och sen som sagt började han ju själv åla sen under kvällen. Det har varit så flera gånger, att han kollar in hur kompisar gör nånting och sen kommer han hem och kämpar tills han också kan.

Men under picknicken var det lika bra att han inte kunde ta sig nån vart, för han smittar ju trots allt fortfarande. Utomhus ska det inte smitta, men då gäller det ju att bebbarna inte kryper ihop i en stor dreglande bebishög. Men nu är väl den lugna stilla tiden förbi och jaga-efter-bebis-tiden börjar :)

Han har fått så himla mycket bättre balans sista tiden också. Han vill ju gärna stå och hålla i mig med bara en hand och tidigare har han försökt hålla sig uppe med att hålla i hårdare, men nu märker man hur han står och parerar med benen för att hålla balansen.

Min syrra sa att han nog kommer göra värsta utvecklingsskuttet nu när han blivigt frisk och det stämmer nog, det är mycket på gång nu.

Robin har fått tillbaka sin aptit nu också. Han äter bra med både riktig mat och ammar mycket. Han behöver nog ta igen sig och äta upp sig lite nu.